Silence! I kill you!

En kväll i somras träffade jag goa vänner på det lokala haket för en kväll med mycket prat och skratt.

När kvällen var slut visade det sig att det även blev väldigt mycket cava som slank ner.

Under hela kvällen var det ett väldans tjat på tjejerna om något roligt de sett på you tube. Det var något om en "död terrorist".

Någon dag senare när jag kurerat mig efter cavan så gick jag in och tittade på klippet och med ens så förstod jag alla skämten de dragit.

Någon dag innan jul visade Kanal 5 en show från Jeff Dunham och det var bland det roligaste jag sett. Helt underbart! Men roligast var nog inte Achmed the dead terrorist utan Walter. Tänk att en docka kan göra så härliga miner!

Men det är iallafall Achmed som får mig och tänka på mina härliga vänner, konstig koppling eller hur!



Andra bloggar om vänner, You Tube, roligheter, jeff dunhamn, achmed the dead terrorist

Tegel

Idag firar mina föräldrar sin bröllopsdag.

Det är 37 år sedan de sa ja till varandra i ett litet stadshus i Holland.

Jag undrar om min mor får något i dag som min far har gjort i tegel eller om det blir ett fång rosor som vanligt!

Jag gratulerar dem båda och hoppas att även jag en gång får fira tegel-bröllop!

Andra bloggar om kärlek, föräldrar, bröllopsdag

Ta hand om det vi har

Ibland får jag en känsla av att allt kommer att gå åt helvete.

Nu pratar jag inte om min egen tillvaro, min vardag eller något sådant utan om jordens framtid.

Det har de senaste åren blivit populärt att göra film med "domedags"-handling.
Senast igår kväll såg jag Mark Wahlberg i The Happening. I den har växterna i världen fått spel och avger någon slags kemiskt ämne som får människan att ta livet av sig själv. Jag fick nästan panik när jag såg den, den väckte så många tankar och känslor hos mig.

Jag kan inte låta bli att tänka på att tyvärr kommer säkert något hända med jorden i framtiden. Förhoppningsvis inte under min levnadstid, men kanske under mina barns, barnbarns eller barnbarnsbarns...

Vad kan jag/vi göra då? Jag tror på effekten av "alla bäckar små". Någon kan inte göra allt, men alla kan göra något.

Jag sopsorterar, har dragit ner på familjens el-förbrukning från 20 tusen till 10 tusen kWh per år. Pratar med barnen om hur vikgtigt det är att vi tar hand om den värld vi lever i idag.
Tyvärr så kan jag inte åka kollektivt till mitt jobb då det inte finns någon trafik hit som fungerar. Men jag försöker göra så mycket jag kan i övrigt. Det finns säkert mer jag kan göra och jag lär mig något nytt nästan varje dag.

När jag var liten hade min mamma ett indianskt ordspråk uppsatt på anslagstavlan hemma. Då förstod jag inte innebörden av det, men det gör jag nu.

Vi har inte ärvt jorden av våra föräldrar,
vi har lånat den av våra barn.

Andra bloggar om miljö, film, ångest, jorden

Snurrig

Varför kommer tomten med fina leksaker till barnen när det roligaste som finns är att snurra runt så man blir alldelse yr i huvudet och ramlar ihop i en hög?

Andra bloggar om barn, lek,

att gör-lista

I dag har jag en lååång lista med saker som måste fixas så här dan före dan före doppare dan.

Tur nog har vi farmor och farfar som bor nästgårds och som har saknat sina barnbarn så maken och jag får en chans att åka iväg och handla mat och annat smått och gott (läs julklappar).

Men vi ska iallfall bygga pepparkakshus, ta fram julgranen ur förrådet (ja, jag vet...) baka min farmors julbröd.

Men först ska jag ta hand om alla väskor och tvätten som står och ockuperar hallen.

I morgon står jag nog i köket hela dagen (köttbullar, sillsallad, saffranscheescake).

Men jag behöver inte stressa iallfall. Jag har semester och ska inte tillbaka till jobbet förrän den 7 januari

Tillbaka!

Nu är vi tillbaka igen!

Vi har haft underbara dagar i Lindvallen. Lillkillen har varit så modig och vågat susa ned för röda backar. Storkillen har varit så våghalsig att han åkt offpist i skogen.

Vädret har varit allt från +2 grader och regn den första skiddagen till -5 och vindtilla/sol den sista dagen.

Det har varit godmat, härligt sällskap, yatzy och bastu på kvällarna.

Kan man begära mer?

Andra bloggar om skidor, semester, lindvallen, sälen

Tisdagstema: Röd

Dagens tisdagstema är röd och visst finns det mycket rött och vackert juligt runtomkring oss så här strax innan jul.

Men jag minns vår vackra häck från i oktober. En häggmispel får en sådan otrolig röd och vacker färg på hösten.

Nu är den bara tråkig och trist, men den laddar batterierna för att nästa år bli större och vackrare än tidigare.

Andra bloggar om foto, röd, tisdagstema

Ser bra ut!

Hit åker jag på onsdag eller torsdag. Storkillen åkte igår med kompisens familj och vi kommer efter. Mina långfärdsskidor är redan framme och väntar på mig, men nedför kommer vi också åka.

Just nu -2°C och dimmigt, men inte på toppen.

Som sagt, det ser bra ut!

Andra bloggar om sälen, semester, skidor, fjällen

Pysseldag

I går hade jag och lillkillen en riktigt pysslig dag.

Hos Bagarstugan hade jag hittat ett recept på några saffransbullar som såg smaskiga ut.

Så lillkillen och jag vi kringlade och hade oss för fulla muggar och resultatet blev med beröm godkänt. Lilkillen var riktigt snitsig på att rulla och kringla, jag misstänker att han leker med lera en hel del på dagis. Men maken tyckte det saknades russin, vi får se om vi blandar i det till nästa gång.

Efter det tovade vi julgranskulor. De blev dock inte lika fina som på julmarknaden häromveckan. Men vi var mycket nöjda med resultatet.

Kvällen avslutades med att makens bror kom hem till oss och lagade en härlig kycklinglasange.

Det var en bra söndag!

Andra bloggar om baka, jul, pyssel

Inte en gång till

Nä, nu har jag ätit julbord för allra sista gången.

De två senaste gångerna jag åt julbord har slutat med att jag sitter på toaletten i en timme och igår hände det igen.

Jag hann inte ens lämna restaurangen innan nöden kallade. Tur nog var det nära hem.

Tror inte det beror på att maten är dålig, jag tror det är min mage som är det!

Andra bloggar om jul, mat, julbord, känslig mage

En alldeles egen läkare!

Tacka vet jag läkare som är lugna, informativa och tar sig tid med oss patienter och föräldrar.

För ett par år sedan började vi gå till en barnläkare i grannkommunen med barnen. Vi går fortfarande till vårdcentralen när det gäller vanliga "barnsjukdomar", men eftersom mina söner har allergier så har vi en privatläkare.

Den läkaren är så lugn och informativ. Han bokar långa tider så det finns mycket tid för samtal och absolut ingen stress.

Idag hade vi en tid med storkillen för uppföljning av hans astma och tur var väl det.
Självklart fick han titta på storkillens knä och röda strimma på benet. Den har bleknat lite så vi har deffinitivt fått rätt medicin, men informationen från gårdagens läkare var inte riktigt komplett.

Maken hade rätt från början, detta var en begynnande blodförgiftning. Bakterien höll på att vandra upp till lymfknutan i ljumsken, där hade kroppen flyttat över det till blodet. Och när bakterien väl är inne i blodet så är förloppet mycket snabbt. Så det var tur att vi fick antibiotikan i går.

Men det läkaren inte informerade om igår var att han måste ta det lugnt i några dagar. Så nu är båda innebandymatcherna i helgen inställda. Men han kan iallfall åka iväg till fjällen på söndag, det var viktigast för honom.

Andra bloggar om sjuka barn, sjukvården, blodförgiftning, antibiotika, läkare

Och som ett brev på posten..

...kommer den där sugande, svidande känslan i magen lagom till jul.

Det som kallas för stressmage!

Måste förbi apoteket och köpa Pepcid...

Andra bloggar om stress, jul,

Krösa-maja

I går kväll klagade storkillen över att hans knä var lite svullet på ett ställe han slog i för någon dag sedan. Men jag tyckte inte det såg så märkligt ut.

Senare klagade han över att han hade ont i ljumskarna och hans lymfar var lite svullna där och jag förklarade det med att han säkert har en förkylning som är på g i kroppen.

I morse var det samma visa igen och jag föklarade allt igen, ingen fara, och vi ska ändå till läkaren i morgon för astman så då kan han kolla det.

MEN när jag sitter i bilen får jag ett samtal från maken som låter väldigt orolig och stressad.
- Jag tror storkillen har fått blodförgiftning, han har en röd linje från knät upp på benet, så jag åker in med honom direkt!

Då hör jag Krösa-maja från Emil i lönneberga klinga i mitt huvud "om det når till hjärtat så dör han".

Jag vänder bilen och åker hem och hämtar storkillen. Och mycket riktigt, där var strecket som jag inte såg tidigare (pga pyjamasbyxor var i vägen). Vi ringer närakuten som hänvisar till vårdcentralen.

Väl framme så får vi snabbt komma in och läkaren konstaterar att det inte är bloförgiftning, men däremot har en bakterie letat sig in i lymfsystemet så nu är det antibiotika i tio dagar som gäller.

Skönt att det inte var värre än så, för han åker till Sälen på söndag.

Andra bloggar om sjuka barn, blodförgiftning, lymfsystemet, antibiotika

Tisdagstema: Uppmärksamhet

Om det är någon skylt i trafiken som kräver uppmärksamhet är det 30-skylten. Vägverket sätter inte upp den om det inte är nödvändigt, tex vid en skola.

Just nu är jag så trött på alla förare (oftast yrkesförare) som bränner förbi i hastigheter som är klart över 30 km/h utanför sonens skola.

Vid ett tillfälle såg jag en lastbil susa förbi skolan i minst 70 och strax därefter sett den stå parkerad i väntan på färjan. Då gick jag och knackade på och pratade med föraren och påpekade hans hastighet och att han borde sänka den till 30 eftersom det är en skola vid den sträckan. Jag trodde jag skulle få världens utskällning med kommentaren att "jag ska sk*ta i det" men jag tror chaffisen blev så förvånad för han bara höll med mig..

Jag kanske inte är guds bästa barn, men 30 håller jag alltid!

Fler tolkningar på Tisdagstemat Uppmärksamhet hittar du här.

Andra bloggar om tisdagstema, foto, trafik, trafikskyltar, hastighetsbegränsningar

Nu är det klart..

..det blir mina föräldrar som får ordna så att tomten hittar hem till dem i år eftersom vi firar julafton hemma hos dem.

På juldagen kommer farmor, farfar och farbror hem till oss och slappar och äter rester.

Nu börjar det skymma..

..då tycker jag att vi tänder ett ljus. Förhoppningsvis ökar julstämningen lite!

(eftersom detta inte är en modeblogg tänker vi inte på hur de är klädda utan bara njuter av musiken)



Andra bloggar om You Tube, musik, jul, triad, tänd ett ljus, julmusik

Julkänsla

I fredags var jag och kompisen på en jul-gospel konsert i stan. Vilket drag det var och vilka duktiga solister. Jag fick gåshud vid flera tillfällen och kompisen behövde en näsduk av mig för att tårarna kom i strid ström.

På söndagen var hela familjen på en lokal julmarknad. Det var så härligt julit allting och julkänslan börjar krypa sig på mig.

Barnen fick tova varsin julkula. Det var kul men såpan kliade mycket. Vi fick även med oss extra ull hem så nu har vi köpt såpa för att kunna göra fler kulor.

Mina föräldrar köpte även en dörrkrans till oss. Kanske inte en vanlig grön som maken ville ha, det blev en fin mosskrans med roliga gubbar på istället.



Andra bloggar om gospel, musik, jul, traditioner, julpyssel

Shaken not stirred

Testade en ny kul grej på gymmet igår, en Power plate.

Det är en maskin som ser ut som en jättevåg som skakar när man gör övningar på den, för att förklara det enkelt. (vibrationsträning)

I dag kan jag säga att det är en jättemaskin som ger träningsvärk!


Andra bloggar om träning, power plate, vibrationsträning

Så nära men så långt bort

För ett år sedan hade jag ett samtal med min bror som fortfarande inte har avslutats.

Min storebror bor 2,5 mil från mig men lever i en helt annan värld än min känns det som.
Han är singel och har varit det ett bra tag, han har inga barn och vi ses inte så ofta som jag skull vilja.

Vår familj har inte så starka band till varandra av olika orsaker. Men jag önskar att vi kunde stärka dessa och ses lite oftare och inte endast när någon fyller år. Utan spontanträffas och äta en enkel vardagsmiddag eller liknande.

Samtalet för ett år sedan handlade om att jag anser att han inte anstränger sig och tar del av sina syskonbarns liv. Han visar sig bara när någon fyller år. Jag vill att mina barn ska ha en bra relation till sin morbror, det ska vara någon de kan vända sig till om det är något de vill prata om som de inte vill prata med oss om. Det ska vara någon de känner sig trygg med och som vi känner oss trygga med.

Men min bror tycker att vi bor för långt ut "på landet" och orkar inte komma till oss. Tyvärr bor han i en liten lägenhet och bjuder aldrig hem oss dit heller. Mina barn har aldrig varit där!
Det tar honom 45 min med buss hem till oss (han har varken bil eller körkort) men det tycker han är för långt och för krångligt...

Till saken hör även att min man kanske inte har det bästa förtroendet för min bror. Men min brors beteende förbättrar inte den relationen.

Nu får jag höra att min bror åker längre ut i skärgården med jämna mellanrum för att hälsa på en kompis och hans familj.

Men åka 2,5 mil till sin syster, det orkar han inte!

Jag tror att jag snart måste "ta tjuren vid hornen" och avsluta det där samtalet hur jobbigt det än må bli!

Andra bloggar om familj, relationer, syskon

Vet vad mamma behöver höra

Mitt i julstöket i går, när jag bakade lussebullar, kommer min stora kille och ger mig en bamsekram och säger:

- Mamma, du är så duktig!

Han visste precis vad jag behövde höra i just den stunden.

Andra bloggar om ur barnamun, baka, jul, barn,

walkover

Julen har knappt börjat förrän problemen börjar.

Så som detta håller på att utveckla sig känner jag redan för att lämna walkover och bara strunta i allting.

Varje jul sedan jag träffade min make har vi firat julafton med hans släkt. Det blev så eftersom vi i min familj inte har haft så starka traditioner utan firat jul på olika sätt varje jul. Men makens familj har haft en mycket stark tradition där alla i släkten träffats hos makens morföräldrar och firat i dagarna tre (visserligen en liten släkt, men alla har samlats).

När jag kom in i bilden så började vi att fira julafton med makens släkt och juldagen hos mina föräldrar. Vi gjorde en kompromiss var så att säga.

Men nu när vi har barn tillsammans så märker jag på mina föräldrar att de känner sig lite åsidosatta. Jag ser att speciellt min mamma vill vara med barnen på julafton då tomten kommer. I år vet vi inte hur vi ska göra.

Jag har sagt att jag vill fira julafton där mina föräldrar är med, om vi sen är hemma hos oss, hos dem eller hos makens släkt spelar ingen roll för mig. Men mina föräldrar vill inte åka med till makens släkt, de känner dem inte så väl och skulle inte känna sig som "hemma".

Min makes föräldrar (och även maken för att strula till det ordentligt) vill inte avvika från traditionen hos släkten. Detta leder till att vi hamnar mitt emellan.

Då är frågan. Ska jag ge med mig och fira med makens släkt som vanligt eller ska vi fira med mina föräldrar och det inte blir så socialt utan bara vi?

Som sagt, hade jag en stor summa pengar som låg på hög och samlade damm så skulle jag köpa mig ett par biljetter till varmare breddgrader!

Andra bloggar om jul, traditioner, familj, julafton, julhelg