walkover

Julen har knappt börjat förrän problemen börjar.

Så som detta håller på att utveckla sig känner jag redan för att lämna walkover och bara strunta i allting.

Varje jul sedan jag träffade min make har vi firat julafton med hans släkt. Det blev så eftersom vi i min familj inte har haft så starka traditioner utan firat jul på olika sätt varje jul. Men makens familj har haft en mycket stark tradition där alla i släkten träffats hos makens morföräldrar och firat i dagarna tre (visserligen en liten släkt, men alla har samlats).

När jag kom in i bilden så började vi att fira julafton med makens släkt och juldagen hos mina föräldrar. Vi gjorde en kompromiss var så att säga.

Men nu när vi har barn tillsammans så märker jag på mina föräldrar att de känner sig lite åsidosatta. Jag ser att speciellt min mamma vill vara med barnen på julafton då tomten kommer. I år vet vi inte hur vi ska göra.

Jag har sagt att jag vill fira julafton där mina föräldrar är med, om vi sen är hemma hos oss, hos dem eller hos makens släkt spelar ingen roll för mig. Men mina föräldrar vill inte åka med till makens släkt, de känner dem inte så väl och skulle inte känna sig som "hemma".

Min makes föräldrar (och även maken för att strula till det ordentligt) vill inte avvika från traditionen hos släkten. Detta leder till att vi hamnar mitt emellan.

Då är frågan. Ska jag ge med mig och fira med makens släkt som vanligt eller ska vi fira med mina föräldrar och det inte blir så socialt utan bara vi?

Som sagt, hade jag en stor summa pengar som låg på hög och samlade damm så skulle jag köpa mig ett par biljetter till varmare breddgrader!

Andra bloggar om jul, traditioner, familj, julafton, julhelg