Äntligen är den ute, hormonspiralen.
Ända sen jag kraschade och gick in i väggen för snart tre år sen så har jag haft en känsla av att lite av min nedstämdhet har berott på spiralen. Men det har dröjt ända tills nu innan jag vågat ta ut den. Och det var inte lätt att få ut den. Barnmorskan hittade inga trådar så jag blev remitterad till en läkare och hon hade också problem. Det slutade med att de fick sätta en liten bedövning på mig innan de kunde ta ut den.
Maken är väl inte så glad över att behöva börja använda "regnrockar" varje gång vi myser, men jag har tagit hand om den biten i 11½ år nu!
Det som inte är så kul är att "tanten" nu kommer tillbaka som har varit borta i 4½ år och med den kommer smärtorna.
Men det som väger upp är förhoppningsvis ett gladare sinne och kanske lite mer lust till mys i sängen (det gör inget om jag går ner något kilo heller).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar